Andraklassens svenskar

Som internationellt adopterad kan tankar om identitet och ursprung väckas av flera orsaker inte minst av samhällets ignorans och oförståelse. Oförståelsen kring hur ett mörkt barn kan ha två vita föräldrar tycks förbrylla samhället lika mycket som den adopterade, det jag menar är att samhällets syn på färg,kropp och etnicitet är något som direkt kan påverka den adopterades välmående.

 Carolina Jonson Malm (2011:79-80) beskriver hur den tidiga adoptions debatten under 1960 och 70-talet rörde ras och kropp. Argumenten mot internationell adoption var bland annat att de adopterade barnen skulle växa upp och på grund av sitt utseende skulle de bli utstötta och avvikande i samhället (ibid:81-88).
Även om denna debatt och detta tankesätt känns förlegade så återkommer dessa diskussioner även i dagens samhälle. Synen på den adopterade som avvikande från sina föräldrar och det övriga samhället knyts till utseende, kropp och etnicitet. Familjer som har valt att adoptera ifrågasätts och frågan om varför man har valt att adoptera kommer ständigt på tal.

Disa Bergnéhr lyfter fram fyra teman för att förklara betydelsen av familjebildning i dagens samhälle, de teman hon lyfter är: Socialt inflytande, konsekvenser av föräldraskapet, värdet av föräldraskapet, mödrar och fäder.Jag kommer endast diskutera de tre första.

 Socialt inflytande är något som kan knytas till familjebildning enligt Bergnéhr. Om majoriteten av personerna i umgängeskrets skaffar barn vid en viss ålder då blir det normen, om man inte skaffar barn då det förväntas kan det leda till minskat socialt inflytande efter som man inte passar in i normen (Bergnéhr, 2008:19). Konsekvenser av föräldraskapet är den kulturella förståelsen av vad föräldraskapet innebär. Den kulturella förståelsen för vad föräldraskapet innebär är föränderligt, Bergnéhr lyfter uppfostran, ekonomiskt ansvar och omvårdnad som några av de saker som finns i den kulturella förståelsen av föräldraskapet (ibid:19-20). Denna förståelse skapar även en norm kring hur den ”goda” föräldern bör vara, att inte leva upp till denna norm kan få konsekvenser för det sociala inflytandet (ibid:20). Värdet av föräldraskapet beror på kontext och tradition. I vissa delar av världen är värdet av föräldraskapet ekonomiskt, genom att skaffa barn skapar man en inkomstkälla på när man inte längre kan jobba själv. Det kan också röra sig om bidrag och andra fördelar på arbetsmarknaden som man inte kan ta del av som barnlös. Bergnéhr menar också att fördelarna med föräldraskapet kan vara baserade på traditioner och tankar kring att föra sina gener vidare (ibid:22). Om samhället ser barn som en symbol för föräldrarnas kärlek kan man öka sitt sociala inflytande genom att skaffa barn(ibid).

Med utgångspunkt i egna  och andra antinationellt adopterades erfarenheter anser jag att dagens samhälle knyter dessa kategorier till vithet och förmågan att reproducera sig på ett "normalt" sätt. Det sociala inflytandet hos föräldrar som valt att adoptera begränsas, detta syns inte minst när dessa föräldrar ständigt måste försvara valet att adoptera. Jag anser att konsekvenserna av föräldraskapet knyts till en tanke om friskhet, det jag menar är att endast friska individer förväntas reproducera sig och detta gör att adoption ses som följden av att icke vara frisk.Värdet av föräldraskapet kan vara knytet till tankar om att föra sina gener vidare enligt Bergnéhr något även jag anser (ibid). Det jag menar är att tanken om gener och blodsband är något som genomsyrar samhället, detta syns inte minst på den definition av etniskt svensk som används av SCB "född i Sverige med minst en förälder född i Sverige" (scb.se).

Samhället måste drastiskt omförhandla sina värderingar när det kommer till vithet,etnicitet och blodsband. De värderingar som finns kring adoption idag påverkar de adopterade och de adopterade får lida för samhällets okunskap och ovilja att förändra sig. Jag som adopterad ska inte behöva försvara mitt varande i Sverige, jag ska inte behöva försvara att jag inte ser ut som mina föräldrar. Om samhället inte förändrar sig kommer adoption ses som det sämre andrahandsvalet och de adopterade kommer vara andraklassens svenskar.