fredag 1 februari 2013

adopterad = migrant ?

En av de saker jag reagerar på när jag läser om adoption är hur de internationellt adopterade tillskrivs en svenskhet i det vardagliga talet samtidigt som staten inte erkänner den adopterade som fullständigt svensk. Jag kommer inte gå in på diskussionen kring vad svenskhet är eller hur man bör definiera det, jag konstaterar endast att man kan se en skillnad i retoriken kring internationellt adopterade och den faktiska praktiken. 
 
I dag har Sverige ett parti i riksdagen som vill försvara den svenska kulturen och som driver en politik som bygger på att det finns ett fenomen och en identitet som är svensk. De internationellt adopterade som finns i Sverige ses statistiskt sätt som invandrare samtidigt som många av de adopterade ser sig som svenskar. Det uppstår en problematik när dessa individer identifierar sig som svenskar men det politiska, statistiska och många gånger samhället identifierar dem som ickesvenskar. I välfärd nr.2 2007 skriver Tobias Hübinette om de identitets problem många adopterade upplever när de växer upp, Hübinette problematiserar det faktum att svenska staten och det svenska samhället gör för lite för de adopterade och inte tar vuxna adopterades problem på allvar "Det är min uppfattning att det är högtid att Sverige tar sitt ansvar som världens ledande adoptionsland och börjar ta vuxna utlandsadopterades speciella problematik på allvar istället för att komma med olika bortförklaringar" (Hübinette,2007:5).
 
 Jag anser i likhet med Hübinette att staten bör ta sitt ansvar men jag skulle även vilja sticka ut hakan och påstå att det ligger ett stort ansvar på de familjer som väljer att adoptera och de som förmedlar adoptioner. Det jag menar är att många familjer påbörjar ett försvensknings projekt när barnen anländer. Det kan vara för att de som adopterar vill att barnet ska komma in i samhället lättare eller att de upplever att de måste göra barnet till "sitt eget". Hübinette (2007) beskriver denna praktik som något förgivettaget och normaliserat, vidare beskriver han hur de adopterade som inte assimileras eller har problem att assimileras ses som avvikande eller sjuka. Jag anser att det råder en bristande kunskap hos de som adopterar och de som förmedlar adoptioner och det leder till att många adopterade far illa i processen.
Det kan tyckas vara överdrivet att kräva föräldrakörkort men jag anser att det krävs en bättre och obligatorisk utbildning innan par tillåts adoptera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar